Det rör på sig, sakta men säkert ...

Hej bloggen! Var länge sedan, men det beror lite på att jag inte blivit bättre i armen. Det är deprimerande att ha ständig värk och det jag saknar allra mest är faktiskt att få skriva. Jag har har ju massor av brevvänner, jag är en "skrivande person"... jag gillar även att lösa korsord, men orkar bara skriva några ord åt gånen - helt värdelöst! (fortsätter dock att köpa tidningarna med korsorden i) Visst, brevvännerna får dataskrivna brev just nu, men det är inte samma sak som att få skriva med sin egen handstil på fina papper ... och då jag väl skriver något så är det inte MIN handstil längre, utan några slarviga bokstäver bara ... 
Eftersom sommaren inte vill ekomma så drog vi till Rom. 5 helt underbara dagar i +40-42 grader, kan det bli bättre? Vi hade det bra, jättebra! Åt gott, promenerade, tittade på sevärdheter, åkte sightseeingbuss, åt italiensk glass ... ja, det var verkligen TOPPEN! Men: armen blev inte bättre? Istället svullnade den upp och värkte? 
Min ortoped ringde mig igår Han vill nu remittera mig till Björn-Ove Ljung i Täby, som är den person som tagit fram den här metoden som jag opererades med, för en "second opinion". Bra! Han är specialist, han vet, jag hoppas verkligen att han kan hjälpa mig. 
Ja, ni märker säkert -jag börjar bli desperat. Jag vill jobba, jag vill vara med mina jobbarkompisar, jag kan till och med längta efter kunderna, även de otrevliga ... desperat - javisst! 
Men nu är jag sjukskriven 2 mån till och väntar på kallelse till Täby, så får vi hoppas det blir bra!
kramen