0

ThermaCare

Jag har fått förtroendet att buzza värmeplåstret ThermaCare. Att vara buzzador betyder att man blir uttagen till olika produkttester, och man provar produkten själv samtdigit som ens vänner får vara med att prova. Om du vill veta mer så gå in på buzzador.com och läs/anmäl dig du också! 
 
Och den här gången var det då värmeplåstret ThermaCare. Då de finns i två storlekar (ett för nacke och ett för ländrygg) så valde jag dem som är för nacken. 
 
Plåstret innehåller inga mediciner, vilket är bra för mig som är allergisk mot en massa ämnen, och det blir varmt då det kommer i kontakt med syre.
 
Första plåstret som jag provade blev det KAOS med...den lilla fästytan tål inte att man flyttar runt den så det fäste inte alls till slut, och det var svårt att sätta dit det själv. Till slut blev jag så arg för att det bara lossnade och tog av det och lindade det runt min tennisarmbåge istället (och fäste det med kirurgtejp) Det var skönt!
 
Andra gången jag skulle prova så bad jag maken om hjälp och då satt det mycket bättre. :) 
 
Det står något om att om plåstret börjar bli för varmt så ska man ta av sig det, då det kan bli värmeskador av det, men det måste jag säga är en överdrift, i af på de jag provat. Det blir lite ljummet, och är en väldigt skön vämre för den onda nacken.
 
Mitt betyg blir 4 av 5 Höökar ;) 
 
kram kram
 
 
 
 
2

En väldigt omtumlande dag ...

I dag har jag "vilodag" och ska inte arbetsträna. Så jag satte igång en stor saffransdeg och gjorde inte mindre än 5 olika varianter av saffransbröd. :) Hann precis grädda klart allting innan det var dags att dra iväg...
 
I väg till Norrtälje Kyrka där jag mötte upp vännerna E & J, och vi skulle gå och ta farväl av Eva... Eva, den glada och spralliga, den tokiga, glada och härliga människan, som nu ryckts iväg ifrån jordelivet. Helt utan förvarning... det kom som en chock, för oss alla. Och naturligtvis allra mest för hennes familj... hennes man, söner och dotter ... det gjorde så ooont att se dem, särskilt dottern, som stod Eva så nära. Stämde man träff med Eva så fick man dottern "på köpet", då hon alltid hängde med på våra möten, träffar osv inom Tupperware, där vi var kollegor. Är därför jag känner så mycket för henne. Jag har sett henne växa upp och vet hur mycket Eva betydde för henne. Självklart betydde hon lika mycket för resten av famlijen, men det är dottern som jag lärt känna och ömmar lite extra för. 21 år ... det är inte rätt att man ska behöva gå på sin mammas begravning i så ung ålder :( 
 
När vi sitter där säger E tll mig: "Det känns så konstigt att just HON ligger där i ?" Och preciiis så kände jag också, vi båda förväntade oss nästan att kistlocket skulle ploppa upp och Eva skulle hoppa upp som gubben-i-lådan och säga: "Tjohooo, jag bara skojade!" på sitt vanliga glada och lättsamma sätt... men det var ju förstås önsketänkande ifrån vår sida ... det hände inte, det var på riktigt...Eva har lämnat oss och vi får leva med minnena efter henne och försöka göra det bästa vi kan för att ta vara på just vår tid på jorden.
 
Begravningen var fin. Kistan var vit och arrangemanget var som Eva hade velat ha det. Men en liten detalj störde mig verkligen. Till höger om kistan stod en krans, och på golvet låg det en bukett - och bredvid den låg det ett skräp !?! Ett plaststskräp? Störde mig väldigt på just det där med skräpet... kanske var det ett sätt att liksom "skärma av" mig lite ifrån all sorg som fanns runtomkring mig...men tyckte inte det passade sig på en begravning... 
 
Efter akten i kyrkan, skildes vi år och jag åkte hemåt igen. Med en massa minnen i huvudet, tankar om Eva , om dottern och resten av familjen. Hur vill jag ha det på min begravning? Ja, man ska inte ta för givet att man hinner tala om sådant ...
 
Sedan blev det ombyte, både fysiskt och psykiskt. Hämtade upp älskade vännen K och vi åkte till vår jobbarkompis´mamma, där vi deltog i ett inredningsparty med Zelected By Houze. Himla mycket fina saker: 
 
 
 
De har väldigt fina saker ... och naturligtvis handlade vi lite ;) 
 
Malin hade med sig sin lilla sötnos, Cora: 
 
 
Ja...man föds och man dör, man gråter och ler, livet går upp och ner - och upp igen! :)
 
kramen
 
 
0

Ojojoj jag har ju glömt att berätta !!!

I fredags kom dottern A´s mentor fram till henne, sträckte fram högerhanden och sa: "Grattis A - du har klarat grundskole engelskan och är nu gymnasiebehörig !"
 
Alltså, som hon kämpat, gråtit, varit på väg att ge upp, slitit sitt hår  - men NU ÄR HON KLAR !!! 
 
Det här betyder också att hon är behörig att övningsköra bil/lastbil i trafik, vilket hon inte fick utan gymnasiebehörighet, så ni må tro att det var en tuuuuuuuuung sten som föll ifrån hennes axlar. 
 
SÅ NU TUTAR VI OCH KÖR !!!

Liknande inlägg