Det var "Lättare" förr...

Ja, faktiskt så har jag tänkt mycket på det här ... det var faktiskt lättare då jag vägde 132 kg. Kanske beror det på att man då tänkte att det inte gick att göra någon förändring, eller att man bara accepterade läget... men faktiskt har jag mycket mer "problem" med att acceptera min vikt idag. Jag strävar ju hela tiden efter att gå ner lite till, och lite till, och inte vara så här "mitt i mellan" ... Jag hade inte några "problem" med att vara stor. Jag tyckte till och med att jag var ganska snygg emellanåt ;) Kanske beror det också på att jag alltid varit väldigt rörlig, och hittade "rätt kläder", som faktiskt satt snyggt. 
 
Just nu tycker jag bara att jag är halv-fet, och att folk ser på mig precis så ... någon som BORDE ta tag i sin vikt - men hallå - det är ju just det jag gör just nu !!! Och ändå kan jag liksom inte känna mig "nöjd" ? 
 
Men ok, jag ska vara helt ärlig: SJÄLVKLART är jag nöjd med vad jag åstadkommit, och just nu så tar jag ju faktiskt tag i vikten, och min förhoppning (och mål) är att det här ska bli "den sista" och att jag sedan hittar "min" vikt, där jag trivs som bäst - och kan känna mig 100% NÖJD - OM det nu är möjligt??? 
 
Knasigt tänk - jag VET, men det är så här jag fungerar !
 
kram kram
#1 - - Linda aka Javamorsan:

Förstår vad du menar vännen. Men försök lägga alla såna tankar åt sidan. För du har gjort ett grymt jobb!

#2 - - Nett:

Förstår precis hur du tänker... :)
Hoppas att du får en trevlig helg med familjen. Kram